It's not your time *
Nu faller jag snart på knä,
vet inte riktigt vad som skulle kunna hålla mig uppe.
Finns inget som går som jag vill typ.
Kan väl berätta vad det nu är som har fått mig på ännu sämmre humör ikväll.
När jag gick ner för att sätta mig och äta mat med mina föräldrar,
då började dem snacka om Tom och att han kanske var skadad igen.
Jag såg i deras blick direkt vad de syftade på och att de hade sagt förra gången,
"Om det fortsätter såhär får vi nog avliva honom".
Men jag ville inte tro det var det dem menade så spelade dum,
men ja det var det dem menade.
När mamma gav mig den blicken blev allt svart.
Jag började typ gråta, för jag vill inte avliva min katt Tom.
Det enda jag kunde tänka på var hur liten han är,
hur mycket jag älskar honom,
hur mycket han älskar livet...jag vill helt enkelt inte avlsuta hans liv.
Han är bara 4 år.
Min lilla sötnos!
Nä ska kämpa tills orken är slut & gå genom eld och vatten för att skydda honom från att bli avlivad!
Min bebis ska leva med oss tills tiden är inne.
Nu ska jag däremot hoppa in i duschen och duscha!
Måste göras nu annars kommer jag inte få göra det ikväll, haha!
Tvätta håret och så, sen ska jag nog snacka med "sötisen" och reda ut en och annan sak,
eller ja vad man nu ska säga?
/GabrielaFrancesca
din elaka mamma
ibland är dina tolkningar av mina blickar nog lite fel, idag är ju Tom helt Ok. Klart vi inte avlivar honom så där utan vidare, vem ska då ligga på mina fötter om natten ????
